Nedan den text, skriven av Ove Davidsson, som var införd i Smålands FIF:s verksamhetsberättelse 1994.

Texten i sin helhet:

UR MINNETS SKATTKAMMARE

Ett litet porträtt av idrottskvinnan, instruktören och ledaren Margareta Holm.

De senaste åren har jag porträtterat någon styrelseledamot eller hedersledamot inom vårt specialdistriktsförbund. Nu tycker jag att turen är kommen till Margareta från Taberg. Hon är den "meste" och längste, vad tiden beträffar, styrelseledamoten i Smålands Friidrottsförbund. I sammanlagt 25 år har hon suttit i någon kommitté eller i styrelsen.

Vi börjar från början. I tidiga ungdomsåren ägnade sig Margareta åt gymnastik och handboll. Inom gymnastiken deltog hon med Jönköpingsgymnasterna i uppvisningsturnéer. Truppen fick mycket beröm och jämfördes med Sofiaflickorna och av många kritiker ansågs bättre än dessa. I handboll var Margareta med redan under läroverkstiden då hon var målvakt. Senare blev hon på grund av sin styrka utespelare och var också representerad i Smålandslaget och även uttagen i landslagstruppen. Hon valde tidigt att specialisera sig som friidrottare efter råd från sin friidrottstränare. Resultaten lät inte vänta på sig inom detta gebit heller.

Margareta är den styrelseledamot i Smålands Friidrottsförbund, som nått idrottsligt längst, vad vi kan se iallafall. Hon erövrade ett SM-guld i diskus år 1950. SM-tävlingarna hölls den gången i Sandviken för kvinnor. På den tiden gick SM för kvinnor och män på skilda platser. Männen höll till i Stockholm. Margareta tävlade i dåligt väder men lyckades kasta diskusen 35,54 vilket skulle räcka till seger. Vid en annan tidpunkt kastade hon 39,33 som gällde som smålandsrekord. Den gren, som hon ansåg vara hennes bästa var slungboll. I denna gren innehar hon fortfarande smålandsrekordet eftersom grenen är borttagen från programmet. Bästa notering i slungboll är för henne 47,23m. Hennes bästa resultat i övriga grenar är: spjut 35.70, kula 10.77, höjd 1.45 och längd 5.20. Ett tag innehade Margareta smålandsrekordet i samtliga fyra kastgrenar: slungboll, diskus, spjut och kula. Sammanlagt 30 DM-segrar har Margareta klarat av mellan åren 1943-1950. Efter SM-segern lade Margareta av med idrottande på elitnivå, vid 26 års ålder. Detta hade hon nämligen lovat sina föräldrar. Hon hann dock med även två landskamper, båda mot Danmark. Ena gången gick tävlingarna i Helsingör och den andra i Helsingborg.

Slutade helt med friidrotten helt gjorde då inte Margareta. Hon deltog på klubbnivå i serietävlingar och klubbmatcher och hjälpte sin klubb på alla sätt till framgångar. Det fanns ju också mycket att göra på ledarplanet. Inom klubben Hovslätts IK har hon varit och är en stor eldsjäl. Hon har verkat och gör fortfarande ett stort arbete som instruktör för ungdomen i kastgrenarna. Då är Maggan med sina 12-14 åriga adepter. När den nuvarande friidrottsledaren i Hovslätts IK, Ann Axelsson ringer och vädjar till Margareta att ställa upp på idrottsplatsen som funktionär, instruktör eller tävlingsledare tvekar hon inte. Däremot vill hon inte känna sig bunden vid något specifikt uppdrag. Lagledare är Maggan för 12-åringarna när dessa tävlar om DM i lagsammanhang. Går det bra, då gläds hon mer än ungdomarna själva. Maggan är idealisten som helhjärtat ställer upp för sin idrott. Ungdomarna ser upp till henne samtidigt som de kan känna ett förtroende hos henne.

FÖRBUNDSENGAGEMANG

Margaretas entusiasm och kunnande togs tidigt i anspråk även på förbundsnivå. Hon har suttit i Smålands Friidrottsförbunds styrelse längre än någon annan, 20 år. Sammanlagt är hennes tid på förbundsnivå, då inräknat kommittéarbete inom Smålands Idrottsförbund och Svenska FIF, 25 år. 1977 blev hon vald till hedersledamot inom Smålands Friidrottsförbund. Här följer en sammanfattning av hennes tid i kommittéer och styrelse. Till att börja med satt hon i Svenska Friidrottsförbundets kvinnliga kommitté under 8 år (1952-1953, 1959-1964). Inom Smålands Idrottsförbunds speciella kommitté för friidrott satt hon tiden 1949-1952. Samtidigt var Maggan kontaktman för kvinnlig friidrott för Småland gentemot Svenska Friidrottsförbundet under åren 1950-1952. Åren 1957-1976 satt hon i Smålands Friidrottsförbunds styrelse, alltså 20 år. Av dessa åren var hon kassör tiden 1971-1976.

UTMÄRKELSER

Margaretas kunnighet och engagemang som ledare har uppmärksammats på högsta nivå. År 1982 fick hon ur Prins Bertils hand mottaga Rikdidrottsförbundets hösta utmärkelse för sina mer än 30-åriga ledarinsatser. Året därpå erhöll hon Smålands Idrottsförbunds hösta utmärkelse, förtjänsttecknet i guld. Margareta har i sin ägo de utmärkelser som går att få inom idrottsrörelsen.

VETERANFRIIDROTT

Margaretas ständiga arbete med att undervisa ungdomar i hur man tekniskt går till väga för att kasta långt har pånytttänt tävlingsmänniskan i Margareta. Hon har börjat att tävla igen som veteran. Genast har framgångarna infunnit sig. Vid VM för veteraner i Åbo, Finland 1991 blev hon världsmästare i diskus i sin åldersklass. Margareta var enda svenska bland 11 damer från skilda delar av världen som Japan, Finland och Ryssland. Hennes resultat 25,58 är inte mer än 10 meter sämre än det hon presterade för 40 år sedan när hon som ung vann sitt senior-SM. Hon innehar även det nordiska rekordet för 65-åringar. Övriga veteranmeriter är 3 SM-guld 1991, 1992 och 1993.

Margaretas stora intresse utöver idrotten är hennes hundar. Hon älskar djur. Sin dagliga utkomst har Margareta fått från Sparbanken, som varit hennes arbetsplats under hela 47 år. Det var genom legendariske idrottsledaren och dåvarande ordförande i  Smålands Idrottsförbund, Gösta Sandberg, som hon fick anställning i banken. Hennes befattning var kamrerassistent förutom de sista 12 åren då hon var kamrer. De allra sista åren blev hon chef för "ett eget kontor" i Hovslätt där hon var när hon slutade och blev pensionär. Detta blev hon först efter att ha tjänstgjort ett år över ordinarie tid. Hon fick frågan om hon kunde tänka sig att fortsätta ett år till. Givetvis gjorde Margareta detta.

Vi kan presentera Margaretas familj. Hennes pappa var museitjänsteman på länsmuseet i Jönköping. Han var också engagerad inom idrotten, pappa Ernst. Maggans mamma jobbade på posten, så ock hennes morfar, som var postmästare. Hennes broder Claes var också ett tag inom posten innan han studerade till jurist.

Margareta har haft nytta av sin envishet. Bara det är starkt att våga gå sin egen väg och våga göra som man känner för och inte som andra känner. När hennes jämnåriga kamrater slutade att tävlingsidrotta, vågade Margareta fortsätta. Detta gör henne till en legendar bland idrottskvinnorna i Småland. Ja, även männen inräknade. Säkert kommer hon att fortsätta vinna mästerskap som veteran och sätta sina yngre medtävlerskor på plats. Detta gjorde hon vid senaste SM, som gick i Värnamo. Där fick hon i brist på jämnåriga i sin egen åldersklass "gå ner" och tävla mot 60-åringarna. Givetvis var Maggan fräck nog att slå sina 10 år yngre konkurrenter. STORT GRATTIS! Lycka till i fortsättningen Margareta. Det blir spännande att följa hennes tävlande som Elit-Veteran.

Ove Davidsson